misstag och att inte gräva ner sig

Efter att ha suttit och kollat på EM under dessa dagar har jag tänkt på hur många misstag som gjorts av de bästa ryttarna i världen. Hur jäkla svårt det är och hur allt måste stämma för att man ska kunna vinna. Henriks första runda där han kom helt ur rytmen efter ett fel till vattnet, så han sen fick lägga en volt på sista linjen. Han har haft såna framgångar under detta året men just i onsdags så stämde inte allt. Det är så lätt att det blir fel. Malins häst som blev spänd igår och hon fick utgå efter några hinder, Douglas som inte nådde fram på en linje och fick ett omtramp. Batram Allen som till och med fick stryka sig under sista hoppningen igår då hästen blev osäker dagen innan och det blev helt fel. Jag tycker det är bra att se att även de bästa gör fel, att alla har upp och nergångar och hur lätt det är att en bom faller. 
 
Jag har tittat på många intervjuer som svtplay visat i pauserna samt efter hoppningarna och något som jag tog med mig därifrån är att ingen verkar gräva ner sig för det som hänt. Det är redan historia för dom, det kommer en ny dag och det är bara att ta nya tag. Nu handlar det också om ett stort mästerskap, det är ingen vanlig tävling men ändå blickar dom framåt. Detta är något som jag måste bli bättre på och jag tror även många är som mig. Man gräver ner sig för mycket efter ett misstag men det är så onödigt. Det är bara att lära sig att man kommer förlora minst 90% av tävlingarna man ställer upp på (om inte mer) och ska man ta sig framåt gäller det att bara släppa det som hänt.
 
Jag har äntligen släppt det som hände i Falsterbo men det var tufft för mig, det var inte det jag hade väntat mig. Jag har tänkt över varför det hände och försöker istället lära mig av det. Blickar framåt och nästa år rider jag förhoppningsvis där igen. Istället för att gräva ner mig i det dåliga, så måste jag se det positiva istället. Av alla anridningar jag gjorde där nere var det en som blev fel. Första dagen var vi felfria och placerade, andra dagen var allt bra och felfritt fram till de misstaget. I ridsporten och säkert andra sporter handlar det mest om att försöka igen, igen och igen. Aldrig ge upp och bara blicka framåt. Skillnaden med ridsporten är att vi tävlar med levande djur och de är inga maskiner som alltid betér sig likadant. Det är därför allt blir så jäkla svårt. Det finns inte alltid en förklaring till att man förlorar.
 
Delar Luciana Diniz instagram-inlägg som jag tyckte var väldigt bra skrivet. Hon låg trea inför gårdagens hoppning men fick två nerslag i 3-kombinationen, den var väldigt lättriven och det handlar om små små marginaler. Turen var inte på hennes sida.
 
 

Sometimes you win, sometimes you also win. Just see the positive side in every experience. That's the way I see these European championships. We started with great results in the first two days. Last night after an unexpected 8p round with two very light faults, we dropped from the 3rd position to the 15th, getting far away from the goal to be in the podium on Sunday. So we decided to not continue our journey and save Fit for Fun, this amazing mare, for the future goals. Thank you for my whole team that makes part of this journey! #fitforfun #fitty #euro2017 #showjumping #equestrian #horse #wellbeing #goals #future #saturday

Ett inlägg delat av Luciana Diniz (@luciana_diniz11) Aug 26, 2017 kl. 11:15 PDT


Kommentarer
Postat av: Kristina

Ett väldigt bra inlägg! Det är så man måste tänka tror jag. Att varje misstag faktiskt är en erfarenhet, att alla gör misstag och att de är nödvändiga för att man ska utvecklas. En del av den långa vägen framåt. Ibland går det uppför, ibland utför, men alltid ändå framåt. :D

capriole.blogg.se - vuxen nybörjarryttare

2017-08-28 @ 15:19:52
URL: http://capriole.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0