slow is fast

Idag när jag kom hem från jobbet var jag trött och omotiverad att gå ut och rida. Det blåste/regnade även, yeeey not. Men sen fick jag lite motivation och gav mig ut direkt. TB fick gå på banan och avsluta en runda i skogen, hon var duktig och kändes fin!! Chelsea fick gå en runda i skogen, red barbacka och tränade min sits. Pigg men ändå lydig. Sen red jag även Dino ett kort pass i skogen (ca15min) och han var såå duktig. Känns som han börja fatta nu att han ska gå framåt, innan har han inte riktigt tagit skänkeln och bjudit framåt men idag var han jätteduktig. Vilken balans han har i sina gångarter, med lite mer bjudning och styrka känns det som jag skulle kunna hoppa runt 1 meter med han redan nu (dock hoppar jag inget nu, väntar tills hösten). Det är både kul och lite farligt med en talangfull häst, man får inte glömma - slow is fast.
 
Det slog mig faktiskt häromdagen, Nigini är anmäld till 80cm och om det känns bra hoppar jag även 90cm. Men 90cm kan kännas väldigt högt på en vinglig 4åring som inte har styrkan att reglera galoppen än. Vad finns det då för anledning att hoppa 90cm? Vi har hela året på oss att hoppa 90cm och senare 1meter, inget att stressa för, det är det dummaste man kan göra.... Man kan också tänka på att det tar ca 10år att bygga upp en häst, vad finns det då för anledning att stressa redan när hästen är 4år - ingen!
Extra viktigt för mig också som inte har utbildat så många hästar än, därför kanske man ska ta det säkra före det osäkra en extra gång.
 
Dino och Nigini. :)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0