det här med hästköp...

...är ett lotteri. Större chans att vinna ju mer kunskap kanske. Pappa och jag har verkligen lärt oss väldigt mycket sen vi köpte första hästen, appis. Jag gick på ridskola (hade ridit där i 6 år) och vi hade liksom ingen kunnig att vända oss till. Så vi provade lite olika hästar, allt från en färdig häst till en lite mer orutinerad. Meningen var att vi skulle köpt en häst som gått 1,20(?) men den gick inte genom besiktningen. Så vi provade lite fler hästar och till slut var det Appis som jag fastnade för. Om jag ser tillbaka på det nu kan jag rakt ut säga att det var helt fel häst, den första hästen som inte gick igenom hade varit mycket bättre. Appis hade inte gjort någonting, hon var bara riden på ''hemmaplan'', inte speciellt mycket utbildad och absolut inte tävlad. Just där och då hade jag behövt en stadig läromästare som kunde lotsa mig runt på tävlingsbanan. Men det var inget man hade en aning om då. Appis och jag kom bara till 1,10 med halvbra resultat och det gick nästan aldrig bra.
Min fina bus, just nu rids hon bara lugna skogsturer efter att ha vilat helt ett par månader.
 
Nästa häst vi köpte gjorde vi samma ''misstag'', jag hade lite mer rutin och kunskap men jag hade fortfarande där och då behövt en läromästare. Vi köpte tess som hade gjort några starter men var väldigt tittig och hade vägrat ut sig flera gånger. När jag kom och skulle träna för min hopptränare första gången fick jag nästan en utskällning för vilken häst vi hade gått och köpt (inte för att vara elak såklart utan för att han bryr sig). Med Tess gick det lite bättre då jag själv red lite bättre men främst tror jag det berodde på att Tess hade sån kapacitet och det höll i så låga klasser. Men om vi sen skulle komma upp lite, runt 1,30 så går det inte rida på hästens kapacitet längre utan då krävs det rutin från antingen hästen eller ryttaren. Nu blev ju Tess illa skadad så vi hann ju aldrig starta några högre klasser. Det hade nog inte varit omöjligt att vi hade kunnat utvecklats tillsammans men det hade krävts mycket hjälp av tränare isåfall.
Tess för två år sen. Vi lotsade varandra runt i 1 meter-klasser felfritt. Då hade vi nog inte kommit så mycket längre. Men om hon håller vid igångsättningen i år så kommer vi komma betydligt längre. :)
 
När vi sen bestämde oss att köpa en till häst så hade vi nu fått lite mer kunskap och kollade runt efter en häst som gjort lite mer och faktiskt var stadig. Jag testade nog 4 olika hästar som var runt 10år och hade gått iallafall 1,30. Alla hästar kändes väldigt stadiga och jag fick direkt självförtroende på hinder. Av dom hästarna var Aqua den som var minst utbildad i både hoppningen och dressyren men samtidigt så var hon väldigt modig på hinder. Vi valde ändå att köpa henne då hon var så pass ung som 7 år och hade många år kvar och endel potential. Jag kunde utveckla henne i dressyren och hon kunde ge mig förtroende i hoppningen, så vi kompletterade varandra väldigt bra. Nu 1,5 år efter vi köpt Aqua så förstår vi nu vilket bra köp vi gjorde. Jag har utvecklats enormt och Aqua detsamma. Nu ser man verkligen vilken potential hon har och hennes kapacitet slutar inte vid 1,30. Ska bli spännande och se vad det blir av henne i framtiden då hon fortfarande bara är 9 år. Nu känner jag mig så pass rutinerad att jag kan ta mig an en lite yngre orutinerad häst. Nu, efter alla år. Det som vi köpte till mig som bara gått på ridskola.
Fina Aqua, fick beröm för bra huvud, hjärta och kapacitet på träningen.
 
Jag blir lite mörkrädd över att tänka tillbaka på det, samma som jag blir lite rädd när folk som är i samma situation som jag var går och köper sig en unghäst. Det blir bara så fel och det är ju på hästens bekostnad. Jag hade önskat att när vi skulle köpa första hästen hade haft någon att vända oss till som sa till oss att köpa en rutinerad häst. Nu säger jag inte att alla orutinerade hästar som hamnar hos orutinerade ryttare inte kommer kunna utvecklas rätt, för så länge man har hjälp av någon kunnig person ofta så kan det gå. Men det är inte ofta det går hela vägen tyvärr...
 
Vi har tack och lov alltid varit noga vid besiktningar att vara med samt välja veterinär själva. Dessutom röntgat både Tess och Aqua. Så vi har alltid fått hem friska hästar.. Det finns ju tråkiga historier där man inte fått hem friska hästar pga en inte allt för noggrann besiktning. Men det är en annan del i det hela.
 
''Ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man vet.''
 
Det stämmer väldigt bra in här. Vi trodde att vi kunde så mycket när vi skulle köpa första hästen. Men nu 6 år senare så känns det som vi inte kan något och har så mycket att lära in. I ridsporten blir man heller aldrig fullärd och det kanske är det som gör det så roligt. Ibland funderar jag vart jag hade varit idag om det var en häst som Aqua vi köpte först. Är inte så säker på att jag ridmässigt skulle vara mycket bättre men kanske tävla snäppet högre. Det finns saker som kräver tid för att kunna lära in och det beror inte på vilken häst du sitter på. Men tävlingsmässigt så kanske snäppet högre, för bara för man rider 1,30-1,40 betyder det inte att man kan rida. Man kan komma långt med en bra häst. Men det är en helt annan tanke jag har.. kanske kommer i ett annat inlägg :p

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0